I ladugård och stall, på fält och i fabrik arbetade barn i Västeuropa en bit in på 1900-talet. Barns bidrag till familjers försörjning var viktig. Arbete var en naturlig del av uppväxten. Idag uppfostras barn på andra sätt. Skolan har kommit att ersätta arbetet för de yngre tonåringarna. Barns villkor och uppfattningar om barn har förändrats. Colin Heywood visar att försök att leta efter en absolut vändpunkt för uppfattningar om barnet och barndomen inte är meningsfulla. Studier av idéernas historia visar att barn och barndom diskuteras och omdefinieras vid flera tidpunkter, samtidigt som en del idéer är kontinuerliga. Tankar om att barn måste disciplineras samt idéer om att barn måste vårdas ömt finns under alla sekel. Samtidigt är det otvivelaktigt så att barndomstiden, i betydelsen av en tid för inlärning och lek, har förlängts. Boken behandlar perioden från medeltiden fram till början av 1900-talet i Västeuropa, Ryssland och USA. I tillägget till boken, av ekonomhistorikern Susanna Hedenborg, fokuseras den svenska utvecklingen från medeltiden fram till idag. Boken är avsedd för studenter i historiska ämnen vid universitet och högskolor, men givande även för alla som intresserar sig för barns villkor och synen på barn i ett historiskt perspektiv.