Tiden är strax före första världskriget. På tröskeln till puberteten tillbringar Elias ett helt år, från sommar till sommar, på moderssläktens lantegendom bland skogar och hedar i norra Flandern. Här är han utlämnad åt mormor och de båda ogifta mostrarna. Föräldrarna kommer emellanåt på visit från Antwerpen, och under loven från sina internatskolor infinner sig även kusinerna. Elias besitter många, än så länge sprött trevande, gåvor: såväl barnets vidöppna ögon och öron som en vuxens melankoli och eftertänksamhet. Han noterar minsta lilla skälvning och eko hos människorna och den kringliggande naturen under årstidernas gång, och den mästerliga barndomsskildringen har ofta jämförts med både Proust och Rilke. Romanen, som ursprungligen publicerades 1936, åtnjuter idag kult- och klassikerstatus i Belgien och Holland. Maurice Gilliams (1900−1982) levde hela sitt liv i Antwerpen. Hans författarskap är mycket begränsat till omfånget och består huvudsakligen av poesi, essäer och betraktelser. 1980 tilldelades han det samlade nederländska språkområdets förnämsta litteraturpris för sitt livsverk.