En mycket populär lärobok om konsten att lösa juridiska problem. Lär ut rättskällelära samt de metoder som framgångsrika jurister använder, bl a konsten att identifiera, systematisera, analysera och presentera juridiska problem. Den nya upplagan är uppdaterad, utvidgad och omarbetad. Boken används på avancerade såväl som introducerande kurser i juridik samt av yrkesverksamma jurister. Bert Lehrberg är sedan 1992 lärostolsprofessor i juridik.

Innehåll Förkortningar 13 Förord 17 1 BOKEN OCH DESS SYFTE 19 1.1 Den juridiska arbetsmetoden 19 1.2 Färdighetsträning 21 1.3 Kunskapsinhämtning 23 1.4 Bokens syfte och dess användning 25 2 EN ARBETSMETOD I SEX STEG 27 2.1 Juridikens centrala yrkesroller – domare, advokat och lagstiftare 27 2.2 Advokatens arbetsmetoder – en metod i sex steg 32 2.2.1 Mötet med klienten – ett fall kommer upp 32 2.2.2 Identifiera det juridiska problemet utifrån klientens mål 36 2.2.3 Hitta rätt rättsregel 38 2.2.4 Att fastställa innehållet i en rättsregel 43 2.2.5 Presentera din lösning på det juridiska problemet 47 2.3 Något om den juridiska arbetsmetodens särart 48 2.4 Sammanfattning – metodens färdigheter 50 4 3 KONSTEN ATT IDENTIFIERA JURIDISKA PROBLEM 53 3.1 Allmänt 53 3.2 Juridikens obesvarade frågor 54 3.3 Om betydelsen av att identifiera juridiska problem 55 3.4 Några praktiska svårigheter när det gäller att identifiera problemet 58 3.5 Rättssystemet och rättsreglerna 60 3.5.1 Allmänt 60 3.5.2 Personerna 61 3.5.3 Vad är en rättsregel? 61 3.5.4 Rekvisit, rättsfakta och rättsföljder 62 3.5.5 Hur fragmentariska rättsregler tillsammans bildar ”fullständiga rättsnormer” 63 3.5.6 Sanktionerna 65 3.6 Det juridiska tvistelösningssystemet 66 3.6.1 Allmänt 66 3.6.2 Allmänt om tvistelösning i civilmål 66 3.6.3 Domstolsprocessen i civilmål 68 3.6.4 Parallelliteten mellan regelsystemets och tvistelösningssystemets strukturer 72 3.6.5 Något om förvaltningsprocessen 73 3.6.6 Något om processen i brottmål 74 3.6.7 Slutsatser 74 3.7 Metoden med yrkanden och grunder som utgångspunkt 75 3.8 Strukturera problemlösningen genom att hålla frågorna isär 78 3.9 Strukturera analysen av svårbedömda delfrågor 79 5 3.10 Sammanfattning av metoden för att identifiera och strukturera problem 81 4 KONSTEN ATT FINNA RÄTT RÄTTSREGEL 83 4.1 Om behovet av en ämnesindelning 83 4.2 Den akademiska ämnesindelningen 84 4.2.1 Allmänt 84 4.2.2 Den offentliga rätten 85 4.2.3 Civilrätten 87 4.3 Lagböckernas systematik 91 4.4 Rättsreglernas frågeställningar 93 4.4.1 Allmänt 93 4.4.2 Obligationsrätten 93 4.4.3 Avtalsrätten 94 4.4.4 Kontraktsrätten 96 4.4.5 Sakrätten 96 4.4.6 Internationell privaträtt 97 4.4.7 Juridikens frågeställningar som alternativ grund för systematiken 99 5 KONSTEN ATT LÄSA OCH TOLKA RÄTTSKÄLLOR – ALLMÄNT 101 5.1 Allmänt 101 5.2 Konstruktion av rättsregler snarare än tolkning i vanlig mening 101 5.3 Juridikens tredimensionella struktur 102 5.4 Auktoritativa rättskällor 106 5.5 Supplerande rättskällor och rättstillämpningsfakta 107 6 5.6 Ett helhetsperspektiv på den juridiska tvistelösningssituationen 110 5.7 EU-rättens rättskällor 111 5.7.1 Allmänt om rättskällorna 111 5.7.2 Kort om EU:s lagstiftning och prejudikatbildning 113 5.7.3 EU:s lagstiftning som en del av svensk rätt 114 5.7.4 Unionsrättens grundläggande rättsprinciper 116 6 KONSTEN ATT LÄSA OCH TOLKA LAG 119 6.1 Lagen – den grundläggande rättskällan 119 6.2 Att finna lagar och andra föreskrifter 123 6.3 Allmänt om juridikens begrepp 125 6.3.1 Något om språkets betydelse för juridiken 125 6.3.2 Juridikens grundläggande generaliseringstendens 125 6.3.3 Gapet mellan generella lagregler och konkreta fall 127 6.3.4 Juridikens definitioner 128 6.3.5 Kopplingsbegrepp 129 6.3.6 Begreppsbestämning efter lämplighetsbedömning 131 6.3.7 Särskilt om juridikens egna begrepp 133 6.4 Allmänna utgångspunkter vid tolkning av lagtext 135 6.4.1 Konsten att identifiera rekvisit och rättsföljder 135 6.4.2 Språklig tolkning 137 6.4.3 Elementär logik 139 6.4.4 Systematisk tolkning 140 6.5 Några tekniska grepp vid lagtolkningen 141 6.5.1 Allmänt 141 7 6.5.2 Extensiv och restriktiv tillämpning i det osäkra betydelseområdet 142 6.5.3 Analogier och motsatsslut utanför betydelseområdet 143 6.5.4 Reduktionsslut inom det säkra betydelseområdet 145 6.6 Särskilt om tolkningen av EU-rättens rättsakter 146 7 KONSTEN ATT LÄSA OCH TOLKA FÖRARBETEN 149 7.1 Allmänt 149 7.2 Förfarandet vid lagstiftning 150 7.3 Mer om innehållet i en proposition 153 7.4 Att finna förarbeten 155 7.5 Domstolarna och förarbetena 158 7.5.1 Allmänt 158 7.5.2 Bör förarbeten följas? 159 7.5.3 Värdet av olika delar i förarbetena 161 7.6 Tolkning av förarbeten 162 8 KONSTEN ATT LÄSA OCH TOLKA RÄTTSPRAXIS 165 8.1 Allmänt 165 8.2 Att finna prejudikat 166 8.2.1 De allmänna domstolarna 166 8.2.2 De allmänna förvaltningsdomstolarna 167 8.2.3 Specialdomstolar 168 8.2.4 Offentlig förvaltning 170 8.2.5 Ytterligare källor 171 8 8.3 Domstolarna och prejudikaten 172 8.4 Rättsfallstolkning – allmänt 175 8.4.1 Lagstiftningens formella prejudikatsystem som utgångspunkt 175 8.4.2 Rättsfallstolkningens tre steg 175 8.5 Steg 1. Fastställelsen av det individuella avgörandets innehåll 178 8.5.1 Processuella regler som ramar för rättsfallstolkningen 178 8.5.2 Objektiv och subjektiv rättsfallstolkning 180 8.6 Rättsfallsreferatets disposition och dess betydelse för tolkningen 180 8.6.1 Allmänt 180 8.6.2 Notisavgöranden och opublicerade avgöranden 181 8.6.3 Rubriken 182 8.6.4 Redogörelser för fakta i målet 184 8.6.5 Underinstansernas domar 185 8.6.6 Föredragandens betänkande 186 8.6.7 Prejudikatinstansens domsmotivering 187 8.6.8 Prejudikatinstansens domslut 189 8.6.9 Särskilda yttranden och skiljaktiga meningar 189 8.6.10 Att läsa prejudikat 190 8.7 Steg 2. Generaliseringen – från konkret rättsfall till generell norm 190 8.7.1 Allmänt 190 8.7.2 Närmare om tillvägagångssättet 191 8.7.3 Domstolens egna generaliseringar 195 8.8 Steg 3. Inpassningen av rättssatsen i dess rättsliga kontext 198 8.9 Något om EU-domstolen och tolkningen av dess domar 201 9 9 KONSTEN ATT LÄSA OCH TOLKA DEN JURIDISKA DOKTRINEN 203 9.1 Rättsvetenskapens perspektiv 203 9.2 Rättsvetenskapens produkter som rättskällor 204 9.2.1 Vad gör vetenskapen till en rättskälla? 204 9.2.2 Något om den EU-rättsliga doktrinen 206 9.3 Olika typer av juridiska skrifter 207 9.3.1 Monografier och uppsatser 207 9.3.2 Handböcker och lagkommentarer 207 9.3.3 Läroböcker 208 9.3.4 Övriga fackböcker 209 9.4 Att finna juridisk litteratur 210 9.5 Att lära juridik från böcker 211 9.6 Systematisera ditt ämne! 213 10 KONSTEN ATT HANTERA ANDRA SUPPLERANDE RÄTTSKÄLLOR 217 10.1 Allmänt 217 10.2 Sedvanerätt, handelsbruk och annan sedvänja 217 10.3 Handlingsnormer och beslut 220 10.4 Avtal; särskilt standardavtal 221 10.5 Sakens natur och ändamålsöverväganden 223 11 METODVALET I HISTORISKT PERSPEKTIV 225 11.1 Allmänt 225 11.2 Naturrätten 226 11.3 Den romerska rätten 232 10 11.4 Rättspositivismen och begreppsjurisprudensen 236 11.5 Uppsalaskolan 238 11.6 Teleologiska riktningar: frirättsskolan och intressejurisprudensen 239 11.7 Externa perspektiv på juridiken 240 11.7.1 Allmänt 240 11.7.2 Sociologi 241 11.7.3 Logik 242 11.7.4 Ekonomi 243 11.7.5 Hermeneutiska riktningar 243 11.8 De huvudsakliga möjligheterna idag 244 11.8.1 Objektiv och subjektiv lagtolkningsmetod 244 11.8.2 Teleologisk metod 246 11.8.3 Eklektisk metod 247 11.9 Slutsatser 248 12 KONSTEN ATT TA STÄLLNING MED HJÄLP AV ÄNDAMÅL 253 12.1 Allmänt 253 12.2 Egna värderingar eller andras? En samvetsfråga? 253 12.3 Rättsreglernas och rättstillämpningens samhällsfunktion – en huvudfråga 254 12.3.1 Tvistelösning eller handlingsdirigering? 254 12.3.2 Något om lagreglernas genomslag i samhällslivet 256 12.4 Materiella och formella ändamål 257 11 12.5 Hur fastställs rättsordningens relevanta ändamål? 258 12.5.1 Ekelöfs teleologiska metod 258 12.5.2 Metoden med analogier 262 12.5.3 Metoden att inventera och lista ändamål 263 12.5.4 Metoden att påvisa oönskade konsekvenser med praktiska exempel 264 12.5.5 Metoden att påvisa konsekvenser med ytterlighetslösningar 264 12.5.6 Metoden med successivt insnävande frågeställningar 265 12.6 Generella normer eller konkret rättvisa? En evig fråga 266 12.7 Gammalt och nytt i juridiken – en modefråga 266 13 KONSTEN ATT TA STÄLLNING FÖR FRAMTIDEN (DE LEGE FERENDA) 269 13.1 När lagen skall ändras 269 13.2 Tillvägagångssättet 271 13.2.1 En idealmodell 271 13.2.2 Utgångspunkter 272 13.2.3 Frågeställningar 274 13.2.4 Lösningsmöjligheter 274 13.2.5 Argument och slutsatser 276 13.3 Lagskrivning 279 14 JURIDISK PRESENTATION 283 14.1 Vad utmärker en juridisk presentation? 283 14.2 Skriftliga presentationer 284 14.2.1 Ämnesvalet 284 14.2.2 Planeringen av uppsatsen 286 12 14.2.3 Dispositionen 287 14.2.4 Frågeställningen 290 14.2.5 Lösningsalternativen 291 14.2.6 Argumenten 291 14.2.7 Avslutningen 292 14.2.8 Behandlingen av källmaterialet – undvik ”transportsträckor” 293 14.2.9 Uppsatsens språkliga utformning 294 14.2.10 Referera källor korrekt – men med måtta 301 14.2.11 Handledning 302 14.3 Muntliga presentationer 305 14.3.1 Juristernas muntliga anföranden 305 14.3.2 Det talade ”juristspråket” 306 14.3.3 Framförandet 309 Sakregister 313