Det är utifrån det dubbla, till synes antinomiska påståendet man talar ju bara ett enda språk och man talar aldrig ett enda språk som Jacques Derrida i Den andres enspråkighet tar med oss på en resa till det fransk-maghrebinsk-judiska Algeriet och därifrån angriper frågor som fått förnyad aktualitet: myten, ja, fantasmen om modersmålet, språkpolitiken, skol- och kulturkolonialismen, översättningspoetiken, gästens och gästgivarens språk m.m. Den andres enspråkighet hör till de mest politiska böcker som Derrida hittills skrivit.