När första upplagan av Tolkning och reflektion utkom 1994 bröt den nya vägar inom kvalitativ samhällsforskning och samhällsvetenskaplig metodologi. Boken blev snabbt något av en modern klassiker och används flitigt på metodkurser vid universitet och högskolor. En grundtanke i boken är att data alltid är tolkade och konstruerade mot bakgrund av de personliga, kulturella, ideologiska och språkliga referensramar som vi bär med oss. Reflektion innebär att ta ett steg bakåt från tolkningen: att tolka sina egna tolkningar, perspektivera sitt eget perspektiv, ställa sin egen auktoritet som uttolkare och författare i självkritisk belysning. I boken navigerar författarna i utrymmet mellan den abstrakta filosofin och den metodologiska kokboken. Avsikten är att lyfta nivån på kvalitativ metod genom att foga in vetenskapsfilosofi som ett centralt och fortlöpande inslag i empiriskt förankrad samhällsvetenskap. Omvänt är syftet att föra abstrakta vetenskapsfilosofiska tankegångar till en nivå där de blir mer konkret tillämpliga för kvalitativ forskning. Detta betyder en intellektualisering av kvalitativ metod och samtidigt en pragmatisering av vetenskapsfilosofi. Boken innehåller nytolkningar och kritiska diskussioner av viktigare kvalitativa ansatser som bland annat grundad teori, etnografi, hermeneutik, kritisk teori och postmodernism. Denna andra upplaga av boken har uppdaterats med aktuell forskning, fått en mer pedagogisk kapitelstruktur och flera nyskrivna avsnitt om bland annat socialkonstruktionism och kritisk realism. Hermeneutiken har getts en ny framställning både i innehåll och form. Dessutom har nya idéer utvecklats om hur man kreativt kan utveckla kunskap utifrån reflexiv metod.