Hur väger man litterär kvalitet och vad menade egentligen Alfred Nobel i sitt testamente när han skrev att hans litteraturpris skulle tilldelas den som »producerat det utmärktaste i idealisk riktning«? Varför fick exempelvis Sully Prudhomme det allra första Nobelpriset i litteratur medan Lev Tolstoj helt blev utan? Hur har bedömningarna gått till? I denna bok går författaren, litteraturhistorikern och akademiledamoten Kjell Espmark (1930–2022) på ett initierat vis igenom hela prishistorien och analyserar vilka tolkningar av testamentets lydelse som kommit att dominera Nobelkommitténs resonemang. Hans djupa kunskaper och personliga erfarenhet av att arbeta med det litterära Nobelpriset gör honom till en lika trygg som medryckande ciceron genom decennierna. I de avslutande, mer fritt hållna, kapitlen kan man bland annat läsa om kommitténs vidgade perspektiv och förändrade arbetsformer samt det enligt honom själv lyckligaste pristagarvalet genom alla tider.

Boken utkommer även i engelsk översättning och består av de två verken Litteraturpriset – hundra år med Nobels uppdrag (2001) och Nobelpriset i litteratur – ett nytt sekel.