Slaget vid Narva är en av den svenska krigsmaktens mest berömda segrar. Slaget stod utanför staden Narvas murar den 20 november år 1700 mellan svenska och ryska arméer och resulterade i att den ryska belägringen av staden hävdes och den svenska armén kunde räkna sig som segrare. Det var en seger som innehöll alla ingredienser för att en triumferande berättelse skulle spridas över Europa, om en ung och oerfaren kung, en numerärt överlägsen motståndare och en seger mot alla odds.

I Minnet av Narva belyser författarna skildringen om den makalösa segern och hur den berättats och förvaltats i historieskrivningen. Det svenska krigsbytet var stort flera hundra ryska fanor och kanoner hade erövrats och skickades till Sverige. I Stockholm firades segern storslaget med segerparad och fest, och i kyrkorna proklamerades Karl XII:s storslagna triumf.

Här får vi perspektiv på det kulturarv som krigsbytet från Narva utgör, hur berättelsen om slaget har förändrats över tid och fått olika betydelser inte minst genom de sätt slaget kommit att användas i krigspropaganda.