Ola Hansson (1860–1925) var en svensk poet, författare, journalist och kritiker som hade betydelse för övergången från det sena 1800-talets realism till modernismens genombrott i svensk litteratur. Hans andra diktsamling, Notturno (1885), mötte negativ och hånfull kritik i sin samtid, men har senare blivit ett beundrat diktverk. Enligt Vilhelm Ekelund var Hansson "den svenska lyrikens första märkespunkt efter Stagnelius".

"Hansson debuterade 1884 med boken Dikter, vilken genomsyras av tidens realistiska och samhällskritiska anda. Redan året därpå utkom Notturno, och på denna korta tid har uppenbarligen ett markant skifte skett. I den andra diktsamlingen finner man den sennaturalistiska dekadensens första och mest kongeniala lyriska uttryck [. . .] Det unika med Notturno-dikterna är hur den naturalistiska vetenskapligheten och den symbolistiska själsprojiceringen vävs samman och skapar en på en gång intensivt sinnlig och svalt melankolisk dikt." Ur Mattias Pirholts förord.