Den som inte släpptes ur fängelse eller ur koncentrationsläger våren 1945 är medansvarig på något sätt. Den som lättfärdigt anklagar någon annan, bär skuld.

 Följ med till Berlin anno 1947: Det har gått två år sedan Tyskland besegrades i andra världskriget där det begåtts ofattbara brott och återuppbyggnad pågår nu i det uppdelade landet.

   I denna tid lever Helene som skriver de tretton breven till sin judiske ungdomsvän Hans i Paris, dit han flydde nazisterna redan före kriget. Vad han svarar kan vi bara ana eftersom vi enbart tar del av Helenes brev. Hon beskriver sina intryck och tankar i Berlins ruiner. I centrum står dock inte svälten och eländet, utan följderna av en moralisk härdsmälta som kort efter kriget fortfarande genomsyrar hela samhället.

   En storslagen men bortglömd brevroman som utkom redan 1948.

Susanne Kerckhoff (1918–1950) växte upp i ett liberalt medelklasshem i västra Berlin. Efter freden 1945 gjorde hon en kometartad karriär som journalist och författare och blev något av en kulturcelebritet i Östberlin. Hon var bland annat kulturchef på Berliner Zeitung. Hennes liv och författargärning blev dock kort, endast 32 år gammal tog hon sitt liv efter en vårdnadstvist och politiska meningsskiljaktigheter med DDR:s partiledning.

   Efter sin bortgång raderades hon också helt ur litteraturhistorien – såväl i Öst- som Västtyskland – men har nu äntligen återupptäckts.