Blodet stänkte omkring henne och hennes ögon blixtrade. Vinden virvlade omkring henne, fortare och fortare och märkliga bilder syntes i skyn. Hon verkade höra saker Melanie inte hörde, för plötsligt slet hon upp händerna och tryckte mot tinningarna, samtidigt som hon skrek. Ett skri som ville slita lungorna med sig. En mörk stämma ekade över sjön.
"Tiden är inne."
Kvinnan sjönk ner på knäna och andades hetsigt.
"Nej", viskade hon. "Nej."
Hon lyfte blicken och stirrade ut på stormen över sjön. Vetskapen spred sig och hon skrek igen.
"NEJ!"
Tiden var inne.

I Portalernas värld råder kaos. Mörkret, det onda väsendet, håller på att ta över alla kungariken och folket vet inte hur de ska stoppa det. De förlitar sig på en urgammal sägen om att Ljuset en dag ska komma och befria dem från Mörkret, men tills dess att Ljuset kommer försöker de hålla ihop och göra sig redo inför strid.

Samtidigt reser Mingan, hövdingasonen i Mahogny-stammen i Trons rike Temlidia, ut i världen för att hitta sig själv. Då hittar han Melanie, som levt ensam i skogen sedan hon var åtta år, och mellan dem slår det gnistor.

Han tar med sig henne tillbaka till Temlidia och märkliga saker börjar hända. Det finns saker med Melanie som inte går att förklara. Kanske är det Melanie som är svaret på deras böner?