Hermeneutiken har sina rötter i de humanistiska vetenskaperna och i texttolkning, men har sedermera också utvecklats till en filosofi om varat och existensens villkor. Samhällsvetenskaperna å andra sidan – som utforskar allt från politik och statskonst till sociala grupper och klasser, främmande kulturer såväl som egna folkkulturer, sociala kommunikationsmönster och individuella personlighetsdrag, uppfostran, undervisning och lärande – har alltmer kommit att uppmärksamma inte bara språkets, utan även tolkningens roll i förståelsen och förklaringen av världen. Ur redaktörernas inledning: "Med den här volymen vill vi pröva hermeneutikens tankemönster i relation till samhällsvetenskapliga teoribildningar. Enligt vår mening rör hermeneutiskt tänkande många olika livsområden och många olika aspekter på hur vi förhåller oss till, förstår och förklarar vår omvärld. Detta gäller i allra högsta grad centrala existentiella frågor, men även sociala och politiska frågor om livsvillkor och meningssammanhang. Hermeneutiken har sina rötter i tolkningen av texter, något som också berör samhällsvetenskapens tolkningar av kulturer, traditioner och institutioner. Men hermeneutiken rör också hur vi läser in oss i (för oss främmande) texter och kulturer och hur vi sedan gestaltar denna kunskap och dess sanningsanspråk."