I traditionell samspelsforskning har kärnfamiljen varit den vanliga utgångspunkten och i första hand har samspelet i dyaden mamma–barn studerats. Denna bok belyser ett paradigmskifte där forskningen och den kliniska praktiken utvecklats till ett vidare och mer komplext, systemiskt, familjeperspektiv. I det är triaden central, det vill säga samspelet mellan barn och åtminstone två vuxna i ett samföräldraskap. I boken visas hur viktigt det är för barnet med samordning mellan de vuxna. Hur ser samföräldraskapet ut i konflikt eller i stunder av harmoni och glädje och hur påverkar det barnet? Och hur påverkar barnet själv familjedynamiken?

I bokens tidiga kapitel beskrivs bland annat innebörden av anknytning, samspel och synkroni i interaktionen. Kommunikationens komplexitet belyses och även hur barnets hjärna utvecklas och hur detta påverkar samspelet. I de senare kapitlen beskrivs familjesystemet och det triadiska samspelets betydelse för barnets utveckling. Här visas hur par- och föräldrarelationen påverkar barnet och vice versa. Betydelsen av ett koordinerat samföräldraskap lyfts fram men också hur barnet från mycket tidig ålder är en aktiv part som påverkar föräldrarnas samspel och kommunikation.

Bokens målgrupp är studerande till professioner inom socialtjänst, barnpsykiatri och annan hälso- och sjukvård samt till yrkesverksamma som arbetar med utredande och stödjande föräldraarbete.