Är ett penningväsende utan centralbanker eller speciell bankreglering möjligt? Fribankskolan hävdar det. Historiens fria bankväsenden har varit både stabila och flexibla. Men av fiskala skäl har statsmakter gjort ingrepp i dem. Det är dessa ingrepp som har orsakat instabilitet i bankväsendet, och centralbanker och regleringar har växt fram som svar. Monetär laissez-faire skulle ge ett penningväsende där flexibilitet och disciplin kan förenas.

Hortlund beskriver hur centralbanker växt fram genom historien, oftast som ett sätt för statsmakterna att öka sina intäkter. Under 1800-talet rådde starka fribanksstämningar i Sverige. Riksbanken ansågs vara en "reaktionär anakronism" som stod i vägen för framåtskridande. Inspiration hämtades från det skotska fribanksväsendet och under de årtionden som Sverige hade ett fribankssystem kännetecknades ekonomin av prisstabilitet. Något som Sverige haft svårt att utveckla under inflationsdecennierna på 1900-talet. Dessutom: under fribanksperioden gick ingen bank i konkurs. Stabiliteten var manifest.

Per Hortlund är ek lic i nationalekonomi

Läs boken online

Eli Heckscher Papers är en skriftserie från Timbro om ekonomisk frihet, välståndets drivkrafter och människors värde och värdighet. Om dig.

Sila kamelerna och svälj myggen! -
Första boken i serien Eli Heckscher Papers