Mot slutet av 1900-talet började många teoretiker och aktivister se framför sig nya möjligheter till transnationellt samarbete för att främja fred och global rättvisa. I Globala utmaningar ger Iris Marion Young nytt liv åt dessa förhoppningar genom att presentera några tydliga svar på vad hon uppfattar som dagens stora globala frågor. Boken är strukturerad kring tre centrala teman: Självbestämmande – Inspirerad av ursprungsbefolkningarnas krav utarbetar Young ett begrepp om självbestämmande som är förenligt med starkare politiska institutioner på global nivå. Den styrelsemodell hon förordar bygger på en princip om ”självbestämmande som ickedominans”, där de olika subjekten relaterar till varandra i en decentraliserad federationsstruktur. Krig och våld – I sin kritik av den statliga våldsanvändningen menar Young att väpnat våld för att motverka förtryck endast bör användas i undantagsfall och då påminna mer om insatser för att upprätthålla lagen än om traditionella krigsoperationer. Målet bör vara att överge statscentrerade synsätt och arbeta för att förverkliga en rättsstatsprincip på global nivå. Global rättvisa – I bokens avslutande del argumenterar Young för att varken den kosmopolitiska eller den nationalistiska hållningen erbjuder ett lämpligt sätt att förhålla sig till global rättvisa; som alternativ utvecklar hon därför ett nytt ansvarsbegrepp som utgår från hur individer och organisationer är inbegripna i sociala strukturer som skapar globala orättvisor.