Vad är långtråkighet? Hur och varför uppstår den? Hur drabbar den oss och vad kan vi lära oss av den? Varför kan långtråkighet inte övervinnas med blotta viljan? Författaren till Långtråkighetens filosofi menar att långtråkighet är ett så mångtydigt och svårgripbart fenomen att den inte kan avhandlas på annat sätt än tvärvetenskapligt. Han kallar själv sin bok för en essä och det är i essäns form han bjuder på punktvisa nedslag i filosofihistoria, skönlitteratur, psykologi, teologi och sociologi för att belysa långtråkighetens betydelse. Boken består av fyra delar. I det första avsnittet Långtråkighetens problem ges en bred skildring av långtråkigheten upplevelsen av brist på mening som fenomen. En central idé hos författaren är att romantiken är en viktig utgångspunkt för att man ska kunna förstå vårt förhållande till långtråkigheten. I nästa avsnitt belyses långtråkighetens olika sidor genom korta nedslag i filosofins historia och i analyser av romantisk litteratur, från en romantisk 1700-talsroman via Samuel Beckett till American Psycho och Andy Warhol. Ett avsnitt koncentreras kring Martin Heideggers fenomenologiska undersökning av långtråkighet och avslutningsvis diskuteras långtråkighetens moral: hur man kan förhålla sig till långtråkigheten och hur man inte bör förhålla sig till den. Långtråkighetens filosofi har blivit en mycket stor framgång i Norge och är under utgivning i ett flertal europeiska länder. Översättning Ulla-Stina Rask