En klassisk text från 1937 om direkt aktion mot krig och krigsförberedelser. Holländaren Bart de Ligt (1883-1938) var anarkosyndikalist och pacifist - och feminist. Såväl under som efter första världskriget satt han fängslad i hemlandet för sin antimilitaristiska verksamhet. Den brittiske författaren Aldous Huxley betecknade de Ligts arbete som "bland det viktigaste som skrivits om pacifismen". I förordet till den svenska utgåvan skriver fredsaktivisten Pelle Sunvisson: ”En socialist som skäller ut de ryska revolutionärerna efter noter, en präst som predikar mot kyrkans makt, en icke-vålds-fanatiker som inte drar sig för att kalla Gandhi hycklare. Kompromisslös i sin antimilitarism och öppen för samarbete med alla som vill delta i kampen mot krigen och den militarism som driver dem. Sån var han, Bart de Ligt. Och som sådan fattas han världen. Under första halvan av 1900-talet var militarism ett lika tydligt begrepp som kapitalism eller socialism. Idag är vi få som använder det. Liksom vi är få som kallar oss antimilitarister. Många fler är det antagligen utan att tänka närmare på saken, men utan en ordentlig förståelse av begreppet är organisering omöjlig. (…) Om det här skriver alltså de Ligt och han gör det under den tid som vi ständigt tycker oss leva i – 30-talet. Han ser med all önskvärd tydlighet faran i upprustningen, i Mussolinis, Hitlers och Stalins militarism, men också i de så kallade demokratiska kolonialmakternas vördnad för samma militarism. Att över huvud taget lyckas säga något nytt om åren mellan världskrigen är en bedrift. Att som de Ligt förmå sätta händelserna i en helt ny ram och visa på lösningar för en helt annan utgång är mycket få förunnat."