Berätta för mig om någon som ger sig av från något! Någon som kommer undan!

Vad måste man offra för att få vara med i en gemenskap?

I den mörka cell där Sharzad – den uråldriga sagoberätterskan – sitter inspärrad medan kaos härskar runtomkring, har plötsligt en ung kvinna dykt upp. Det är hon som ber Sharzad att berätta. Och en berättelse växer fram, grundad i ett retsamt men också tröstande ordutbyte mellan henne själv och Sharzad. Den handlar om unga Fenet, som flyr från sin brutala ”initiering” i den slutna staden Erimrod och så småningom, för kärleks (eller överlevnads) skull hamnar som rikemanshustru i juvelstaden Vánhc. Där finns praktfulla palats, blomstrande trädgårdar, fredligt styre; men också märkliga idéer om sjukdom och fruktsamhet, och därtill – i Neder­stadens skumma gränder – misär, onda trollkonster och allmän förtappelse. När Fenet hamnar i onåd, får hon det inte lätt.

De som ger sig av är en vindlande text, en saga om en saga som leker med den fantastiska berättelsens ­schabloner, utan att därför förlora fingertopps­känslan för myt och magi. Men främst är det en intelligent och mångbottnad berättelse om själva berättandet, i en våldsam och ödestyngd tid där man inte vet hur något ska sluta.