Graciliano Ramos (1892–1953), Brasilien, betraktas som en av sitt hemlands mest framstående författare. Han var också verksam som journalist och politiker. I två år satt han fängslad för sina åsikters skull, en erfarenhet som han beskrivit i verket Fängelseminnen, ett slags ögonvittnesskildring av de fasansfulla förhållandena som rådde i Brasiliens fängelser under diktatorn Vargas tid. Litterärt räknas Ramos till socialrealisterna. Förtorkade liv, Vidas secas, är Ramos mest berömda roman. Den publicerades på trettiotalet och liksom hans övriga tre romaner utspelar den sig i Nordeste. ”Det är en berättelse som mycket på grund av sitt karga språk får läsaren att känna flyktingarnas umbäranden inpå huden. Det är inte bara torkan som förföljer familjen, utan den blir också offer för dem som har makten.” – Eva Stenvång